En överaskningsvisit av några vänner lagom till middagen. Vi slog i hop deras picknickmat och våran middag, det blev ett märkligt knytkalas av falukorv, kyckling och kroppkakor. 😀
Just nu känner jag mig rätt nöjd med att ha sagt nej, stopp och nog. Man kan gärna göra det när man hela sitt liv har varit dumsnäll och naiv och alltid ruckat på gränsen för sin egen tolerans och gett folk tusen chanser. Det kändes som övervåld mot en själv. Det tänker jag aldrig mer göra. Från och med nu får folk ta ansvar för sina egna handlingar och sina egna beslut. Och jag kommer bara att umgås med vänner som är vänner och ger mig glädje och inte skuld. Det tråkiga är väl att min naiva tro på människor, att det alltid är sanningen som segrar, har fått sig en liten smäll. Men å andra sidan, då måste man antagligen ha en vilja att göra det, och blundar man för sanningen, då är man förmodligen ännu mer naiv. Låter säkert snurrigt och osammanhängande och även om jag är nöjd så känns det ändå ledsamt, man vill ju ändå att saker ska lösa innan det går för långt.
Nu är det god natt för barnen, lite hångelisoffan och sen sängen för mig med.
Agapanthus Funderingar 