Kaffe, ålder och snö

Kaffe på morgonen är nödvändigt. Har ju alltid varit en kaffetunna, men på sista tiden passerar jag gränsen vid 4 koppar, sen börjar längta efter ett gott ayurvediskt te. Hmm… undrar om det är ett sundhets- eller helt enkelt ett ålderstecken? Har nämligen hört från flera håll att man blir mindre kaffesugen med åldern. Näe det är nog ett sundhetstecken trots allt 😉

Har blåser det och snöar och jag sitter just och överlägger med mig själv hur det ska bli med den där promenaden egentligen. Jag är ju fortfarande liite förkyld.

Ja vi funderar väl ett tag till så får vi se…

Apropå ålder, hittade den här lustiga historien idag, förmodligen helt sann 🙂

Ålder kontra ålder

Har du någonsin sett en person i din egen ålder och tänkt: ”Jag är glad att jag inte ser så gammal ut!”.

Jag heter Berit och jag satt i väntrummet hos min nya tandläkare. Jag läste ett diplom på väggen och upptäckte hans namn. Plötsligt kom jag ihåg en lång, elegant mörkhårig kille med samma namn, som gick i samma klass som mig för ungefär 30 år sedan. Kan han vara samma kille som jag hade varit lite förälskad i på den tiden?

När jag sen fick se honom skakade jag snabbt av mig tanken. Denna halvskalliga, grå man med rynkigt ansikte var alldeles för gammal för att ha varit min klasskamrat.

Efter att han hade undersökt mina tänder tog nyfikenheten över och jag frågade om han hade gått på Enskede gymnasieskola.

– Ja, det hade han, svarade han.
– När gick du ut då, frågade jag.
– Jag var i avgångsklassen 1978, sa han.
– Du var i min klass! Jag log.
– Han såg närmare på mig. Sen sade denna fula, gamla, halvskalliga, ohövliga, feta och elaka man:

– Vad undervisade du i då?