
Ett stänk av Bitterfitta
februari 3, 2009Fick en plötslig insikt. Jag är nog en Bitterfitta. ( Hoppas mina barn inte läser får så säger man verkligen inte ) Försöker komma på ett bättre ord men… näe det får funka tills vidare.
I en djungel av ord på kommunens hemsida och surfande bland beslut och bordlagda beslut hittar jag en mail adress till en av politikerna. Så jag frågar, frågar om ett beslut där ett ”öronmärkt” stadsbidrag, plötsligt beslutas vara icke öronmärkt när det gäller personalresurser.
Ja jag förstår ju innan att svaret inte kommer vara tillfredsställande på något vis, men faktum är att det känns ändå lite skönt på ett Bitterfittigt sett att åtminstone fråga. Det är något märkligt,skrämmande och synnerligen manipulerande med politik och jag förstår att kursen att bli politiker är rent språklig.
Ja nu kan det fan inte slösas med kommunala medel! Inte i dessa tider. First thing first! Om inte pengrana räcker, så måste vi i alla fall se till att de kommunalanställda får sina (förhållandevis feta – allt är ju relativt) löner! 😀
Why am I not surprised?
Bitterfitta tycker jag inte att du är! Det som är med myndighetspersoner är att de ständigt intellektualiserar allt de pratar om. De använder språket som ett medel för att få personen ifråga att verka ”dum”.
Visst är det väl så, -konsten i att inte lova något men få folk att känna sig dumma.Och inte blir det bättre i finankriser.
Det finns alldeles för många flummiga och luddiga politiker! I min kommun strosar också några omkring och ser småviktiga ut…
Kram och stå på dig!